Egen humle guld värd — ölbryggningen blir hyperlokal

Odla humle i Härnösand? Jo, det går alldeles utmärkt och nu är jag på gång att skapa öl bryggd på hyperlokal humle.

Humle, troligen korsta, en sort som odlats i Västernorrland sedan 1700-talet.

Hur gick detta till?

Jo, en snäll bekant berättade att hon har humle vid sitt hus och att vi gärna fick komma och plocka humlekottar.

Det var oklart vilken sort det handlade om, men som ölbryggare känns det fantastiskt att kunna plocka egen humle och kanske brygga öl på den.

Det är en alldeles ypperlig humle!

Min slutledning är att det troligen rör sig om en humle som funnits i Västernorrland sedan 1700-talet. Humleplantorna har, i så fall, sitt ursprung i Korsta by, Sköns socken, nära Sundsvall.

Humle från Härnösand, troligen av sorten korsta.

Utöver en kasse humle fick vi också en rejäl rotstock, så att humlen ska kunna växa även i vår trädgård, redan nästa år.

Är då humlen något att ha för ölbryggning? Svaret på den frågan finns och är överraskande för mig: Det är en alldeles ypperlig humle! När vi skördade den blev fingrarna fint kladdiga av humleolja, väldoftande humlearomatiska och, i mitt tycke fanns en doft med inslag av citrus.

För den riktigt intresserade kan jag berätta att alfasyran är extremt hög (7,9 viktprocent) i korstahumlen och att oljehalten också är extremt hög (1,03 milliliter per 100 gram) om jag gissat rätt på sorten.

Kasse med humle från Härnösand.

Praktiskt innebär det att kottarna, enligt uppgift, ger ett mycket gott öl med arom av citrus/grape och tropiska frukter, samt smak av citrus/grape med toner av grönt gräs.

Enligt en artikel från Beernews, från 2017, finns en humleodling, där man satsar på att odla korstahumle i Benareby, utanför Mölnlycke. Men det finns säkert fler, och större.

Skulle jag ha gissat fel på sorten, så är det ingen fara. De humlesorter som är aktuella i det Västernorrländska klimatet verka alla ha goda kvaliteter för bryggning.

Normalt tar det tre år innan en humleplanta, som kan bli upp till sju meter hög, växer ut fullt och ger skörd. Men med rejäla rötter av det slag jag fick, räknar jag med kottar redan nästa höst. Och de kottar jag har finns nu i frysen i väntan på att jag ska leta upp ett fint recept.

Innan dess har jag ett par intressanta bryggningar på gång. En är redan gjord, där jag höftade med maltmängden och fick en alldeles för stark ale. Den tänker jag kalla Ironman ale, eftersom jag buteljerade den lagom till Hawaii Ironman.

En annan bryggning blir min första julöl, som snart ska kokas.

Eftersom det är roligare att koka än att dricka öl får jag skaffa fler vänner, så jag kan ge bort några. Öl är väl en fin ge bort-present?

Se också: Brygga öl i en säck — the movie!

Första inlägget om öl: Nu är det inget skämt längre — första steget mot eget öl är taget

Läs också: Vett och etikett — ölprojektets framsida nalkas

Lämna ett svar