Forskare varnar regioner för byråkratisk gegga

Det gavs många goda råd och svar på frågor om organisation när gästföreläsaren Henrik Eriksson tog plats på scen inför intresserade åhörare i Sollefteå.

Byråkratisk gegga och verksamhetsinveckling var nya begrepp och här gällde det att undvika att hamna i dessa fällor, något som sker i de flesta fall av omorganisationer.

Henrik Eriksson är biträdande professor på Chalmers och han har länge forskat kring vad som kännetecknar framgångsrika verksamheter.

Henrik Eriksson är biträdande professor på Chalmers och har under 20 års tid forskat kring vad som kännetecknar framgångsrika verksamheter. Han föreläste på Hallstaberget i början av november, på inbjudan av föreningarna Sollefteå respektive
Örnsköldsviks Framtidens Akutsjukhus samt BB-
ockupationen.

– Det känns fantastiskt roligt att komma hit till Sollefteå, sa han.

Besöker Långsele

Henrik Eriksson är från Hudiksvall. Han har anknytning till Sollefteå kommun eftersom han tillbringat mycket tid i  Långsele, där hans pappa växte upp och farmor bodde.

Problem med vädret under flygresan norrut gjorde att föredraget flyttats en dag framåt, men på plats i publiken fanns ändå politikerna Lena Asplund (M), Pia Lundin (SJVP), Carina Hellström (V) och Stina Eriksson (C) från regionen samt Johan Andersson (C) och Birgitta Häggkvist (VI) från Sollefteå kommun.

Många av föreningarnas medlemmar hade också bänkat sig och bland dem fanns läkare, sjuksköterskor, enhetschefer med flera.

I bakgrunden livesände allehanda.se hela händelsen.

Henrik Eriksson fick hjälp med sitt headset av Oskar Nord, chefredaktör på Tidningen Ångermanland.

Inför föreläsningen fick Henrik Eriksson frågan om han hade några goda råd till regionen. Svaret blev:

– Börja med ständiga förbättringar och ha verksamhetsutveckling i stället för verksamhetsinveckling. Sluta med de stora omorganisationerna. Ta inte in en extern konsult som skriver en meningslös utredning, utan försök bygga ett klimat och en kultur där medarbetare får bra arbetsmiljö och kan förbättra verksamheten för patienterna.

Henrik Eriksson berättade i början av sin dragning att han själv jobbat med verksamhetsinveckling i stället för verksamhetsutveckling och att det fanns fem vanliga misstag.

Det första misstaget berodde på att de inte utgick från behovet.

– Alla organisationer har ett syfte och i vården tänker vi på patienter i första hand. Deras behov måste vara vägledande.

Inget värdeskapande

Misstag två handlade om att det inte fanns värdeskapande processer och nätverk. Det handlar om att jobba över funktions- och organisationsgränser.

Misstag tre var att det inte fanns någon ledning på plats som uppmuntrade till förbättringar och innovation.

Det fjärde misstaget var att anställda inte var särskilt motiverade. 

– Engagemanget fanns inte. Folk dök upp på jobbet, men de var omotiverade till att utveckla och jobba med förbättringar.

Det femte misstaget var en följd av de fyra första, ingenting förbättrades.

– Vi fortsätter med möten, utredningar och kartläggningar och analyser, men det händer ingenting i kärnverksamheten.

Efter den insikten började Henrik Eriksson studera vad som utmärkte bra verksamheter.

– Det handlar ofta om att man måste arbeta på ett annat sätt. Det är först när man försöker förändra systemet som man verkligen förstår det. Att ständigt jobba med fel saker kan leda till en byråkratisk gegga av alltihop.

Det allra viktigaste

Medarbetarnas engagemang framhölls som det viktigaste för att skapa en framgångsrik organisation.

Publiken fick svara på olika frågor från föreläsaren. Bland annat hur stor andel av de anställda som var engagerade på jobbet, enligt en Gallupstudie på svenska arbetsplatser.

Svaret var att endast 14 procent anses motiverade att utveckla och förbättra, hela 75 procent var oengagerade, medan elva procent var aktivt oengagerade.

Nils-Gunnar Molin, ordförande i Sollefteå Framtidens Akutsjukhus, fick en pratstund med Henrik Eriksson inför föreläsningen.

Eriksson pekade på att det finns mycket forskning på vad som driver motivation. Det första som återkommer är självstyre.

– Ju mer man får bestämma själv över sina arbetsuppgifter, desto mer ökar motivationen.

Att arbetet har mening, grupptillhörighet och syfte var nästa motivationshöjare. Att det man gör betyder något. Något som han tyckte borde passa sjukvården väl.

Den tredje rejäla motivationshöjaren är kompetensutveckling. Att man hela tiden kan bli bättre på det man gör.

Frågvis publik

– Det kanske är så att vi är dåliga på att få till de här tre faktorerna. Det gör att vi inte skapar förutsättningar för en hög motivation. Det gör i sin tur att verksamheter inte utvecklas som de borde.

Publiken var frågvis. En fråga berörde de många chefsbytena inom regionen.

– Riktigt bra verksamheter har sina chefer under lång tid. Cheferna rekryteras internt och de löser sina problem utan konsulter. Man bygger en kultur som gör att medarbetare och chefer tillsammans förbättrar verksamheten långsiktigt, svarade Henrik Eriksson.

BO WIKMAN

Läs tidningen Fokus Sollefteå Sjukhus av Höga Kustens Mediakollektiv eller ladda hem den här. Det går också bra att läsa den direkt:

Sollefteå24sid

Lämna ett svar